HÖSTTRAIL I VACKRA LOFOTEN
Lofoten i Nordvästra Norge med sina mäktiga berg, djupa fjordar och underbara natur är ett trailmecka som saknar motstycke. Bara från staden Svolver kan du i princip springa åt vilket håll som helst och träffa på en stig som för dej upp i bergen längs vackra leder som bjuder en magnifik utsikt som belöning när du sprungit hela vägen upp.
Under en vecka i oktober nötte jag så många stigar jag hann både genom vandring och traillöpning samt även något vertikalt ryck uppför några berg sena kvällar i pannlampans sken. I Lofoten finns allt. Lätta nybörjarleder där höjdskillnaderna inte är så stora samtidigt som det finns riktigt utmanande berg som bjuder på teknisk löpning, branta stigningar och löpning längs kammar uppe på hisnande höjder.
Från Svolver gav jag mej ut på två mindre ganska lätta turer. Den första ledde upp till Tjeldbergtrinden i dagsljus medan den andra blev en mera äventyrlig variant då jag ensam i pannlamsskenet letade mej uppå längs regniga och leriga stigar upp mot Svolvergeita. Under mörka sena kvällar när regnet duggar tätt är känslan av Ultraloppsnätterna extra påtaglig och jag njuter alltid lite extra av att tänja den mentala gränsen när jag springer helt ensam. Det är något man bör ha med sej inför loppen som räcker flera dygn och det är så skönt att faktiskt få möjlighet att träna de situationerna uppe i riktiga berg också. Det är man inte precis bortskämd med i Österbotten.
En annan minnesvärd tur jag företog mej var längs turiststigen ut till Kvalvika. En måndag i Oktober var det folktomt och det var underbart vackert och storslaget att komma ut till havet och bara ta in den fina naturen. Från stranden fanns sedan möjlighet att springa vidare upp Ryten ( 543 möh ) där utsikten över stranden är formidabel.
En rolig löputmaning som rekommenderas är att köra en Vertikal upp till Reinebringen med start från den lilla byn Reine. Stigen upp till Reinebringen är för tillfället ställvis i mycket dåligt skick och som bäst håller Sherpas från Nepal på att stenlägga delar av den för att skona naturen från slitningar. Under min pannlampsrunda upp för branten var det mest lera och vatten jag tog mej genom och ibland var det bara att trotsa kylan och klättra upp genom vattenfall och fjällbäckar för att överhuvutaget få fäste. Utför var det bara att slira sej ner efter bästa förmåga.
Löpkläderna jag bar under det Vertikala äventyret lär aldrig bli rena mer, men det var så värt det. Ett härligt, galet minne och till på köpet bra och rolig träning.
Listan på fina löpturer kan göras hur lång som helst och detta var bara ett axplock av den mängd stigar som ligger där och väntar.
För att läsa in sej på turer och stigar samt få lite koll på svårigehtsgraden av de olika stigningarna rekommenderas boken Lofoten 60 flotte turer i värdens vackraste öyrike.
Söker du härliga lättillgängliga löpupplevelser är Lofoten ett säkert kort. Där ligger allt på en bricka. Bara att snöra dojorna, sikta upp mot bergen och njuta av turen!
